60 sidor inlämnade. Projektet med Nocturnal Rites ser sitt slut, det är bara presentationen kvar och den ska man väl kunna överleva. Det roliga är att man suttit nu i tre-fyra dagar och skrivit järnet när man faktiskt skulle kunnat vara klar för en vecka sen (eller tidigare). Men nej, så är det ju faktiskt, man arbetar bättre mot en deadline. Och sen finner man allt möjligt kul på nätet när man är där stup i kvarten för att leta reda på ännu något om Nocturnal Rites eller power metal, typ som:

http://www.youtube.com/watch?v=dMH0bHeiRNg

http://www.mikropuhe.com/demo.asp?f=2045333211450

http://www.hardangen.no/flash/helvete.swf

http://saintkildaroad.blogspot.com/2006/04/mastering-swedish-in-five-lessons.html

http://www.stardoll.com/

http://music.aol.com/videos/sessions/sessions_flash.adp?defaultCovers=553,563,560&defaultID=553&ncid=AOLMUS00050000000019

Mycket roligt och givande. Eller inte. Tidsfördriv, kallas det visst.

Nu ska jag sova. Imorrn är sista föreläsningen, känns lite trist faktiskt. Men sen är det kalkyleringsplugg och två redovisningar nästa vecka, sen en liten tenta på söndagen innan FESTIVALEN! :D

Mitt blogg-behov verkade försvinna i samband med det fina vädret, tror jag. I och för sig har den senaste veckan präglats av kyla och regn, men jag har istället suttit och pluggat en hel del. Plugga är lite fel ordval kanske, då det har handlat om att jobba med Nocturnal Rites projektet och vår sista fadderföretagsuppgift. Den sistanämnda satt jag uppe med till två inatt, och jag har ingen aning om resultatet blev bra eller dåligt men det lämnades in en 40 sidor lång rapport idag, det känns bra. Projektet däremot, jag har fastnat totalt känns det som, och allt ska vara inne senast onsdag. Så idag och imorgon kommer jag att skräddarsy vårturnén och sommarens festivalturné jag har lagt upp. Det är ju i och för sig roligt, men det är jobbigare än vad man kan tro! Sen när det är inlämnat har vi bara redovisningar på sakerna nästa veckan och sen är det bara en tenta kvar, söndagen innan festivalen. Äntligen ser man ljuset i tunneln!

På fredag fyller jag 24 år. Det känns sjukt att säga det, man närmar sig 25:an och därmed en livslängd som även kan beskrivas som ett fjärdedels sekel! Herregud! Och även fast jag har gjort en hel del i mitt liv hittills får man lite åldersnoja. Men nåväl, jag ska inte klaga - på min födelsedag är allt i skolan inlämnat och man kan njuta och dricka öl och äta tårta. Det blir fint. Och fest ska jag ha - man får hoppas att polisen håller sig borta den här gången, annars kanske man kan muta dom med lite tårta?

I torsdags var det avslutningsfest för vissa på skolan. Det var lite sorgligt faktiskt, det är det alltid med avskedsfester - fast de flesta kommer man ju träffa en del till, inte minst under festivalen. Turistklassen hade fixat fint i konserthallen där det var välkomstdrink, buffé, öl och underhållning. Det skulle visa sig bli en riktig höjdarkväll! Efter middagen var det Rattustävling, som någon i mitt lag sabbade för att dom inte kunde skilja på Gyllene Tider och Beach Boys - haha! Sen flyttades festligheterna till puben där det dansades hejvilt och rockades loss till Bice, Anton och grabbarnas coverband. Coola var dom, men coolast var det nog när Martin gästspelade kaazoo på Kjell Höglunds låt!
Gå till http://kin.bilddagboken.se och kolla bilderna, det är nog dom roligaste hittills och beskriver så mycket mer än mina ord! :)

Ska försöka bättra mig på mitt bloggande, jag lovar.

Hell yeah, på väg till Kalmar redo för fest!

I fredags var det dags att åka till Kalmar för MM-fest. På väg till skolan gick vi fem från Stålis på äventyr, dvs. förbi Systemet där vi inhandlade vår resedryck. Väl på skolan slöt fem stycken till upp, och det var alla tappra festare från Hultsfred det. Första ölen öppnades och Ida och Sara började shota vodka hejvilt. Snart kom en gul buss och på den pågick diverse heroin-chick sminkning, mer öl- och vodkadrickande, lite djupa samtal och annat kul innan vi var framme i Kalmar och ett litet mysigt ställe precis vid slottet som jag självklart redn glömt namnet på. Där på en stol satt Kjell (programansvariga) och vi var tydligen de först att anlända.
Vi tog plats vid två bord och inväntade tvåorna, som kom när vi sket i att invänta dom och gick och tog för oss av buffén. En något sådär formell middag följde, men vi var tvugna att sätta Hultsfredstandard så Sara krossade glas, Peter lekte med brödet och jag med blommorna. Nåväl. Mike höll i och för sig ett fint tal, det var nog det mest seriösa som hände under middagen (och resten av kvällen).

När vi ätit upp gick vi ut och fixade långbord och det var riktigt trevligt att träffa alla (de som var där i alla fall) tvåor igen. För inga äldre årgångar dök upp, förutom Hanzan som följde med oss från Hultsfred. Efter att vi blivit bjudna på ett glas champagne börjar kvällen flyta ihop något. Det pratades en hel massa, vi gick även ner en runda till vattnet precis vid slottet - mycket vackert. Det blir nog inte så dumt att flytta till Kalmar ändå. Jag fick en mindre historielektion av Kjell och sedan gick vi tillbaka till dom andra. Ett par band spelade och helt plöstligt var det dags för Kjelle att intaga scenen, och var grym han var! Lirade loss totalt - vilken respekt man fick!

Under kvällen kom Ida fram och sa att Elin Sigvardsson befann sig på stället och så litet som det var såg jag henne direkt. Jag tänkte att jag tar min tur när den kommer, för hon är så himla bra så jag ville också prata med henne. Dessvärre ville jag inte störa när hon stod med sina vänner eller blev raggad på av diverse killar, så min chans kom när stället stängde och vi var kvar därinne nästan själva. Vid det laget hade jag förtärt alldeles för många alkoholhaltiga drycker och visste nog inte riktigt själv vad jag egentligen sa. Men hon var väldigt trevlig och vi diskuterade vår längd bland annat. Nåja. Väl ute igen brottades jag och Robban så att ägaren sa till oss, haha. Men han var schysst så det var lugnt.

Någon gång vid två kom vår gula buss tillbaka och hämtade oss. Lite trist att inte kunna efterfesta med dom andra, men vi fick en härlig efterfest på bussen hem istället. Tröjor togs av, det mystes lite väl mycket i sätena och sen satt jag och Sara på alla säten förutom chafförens, det ni!

I övrigt en seg helg, efter tokfyllan i fredags för alla var lördagen en total bakisdag med kebabrulle och film. Har fått lite skolarbete gjort idag dock - nu är det en vecka massivt pluggande (well, skrivande eftersom vi har två arbeten att göra klart), förutom fest på torsdag - sen närmar sig festivalen rejält!!

London, 06.05.01 - Pete slänger ut en gitarr i publiken, lycka för den som fick den (eller en del iaf)...

"Just a note to note the unjust Sun's disturbing and ridiculously offensive 'story'. Firstly the photo's are stolen from my flat so... upsetting and personally catastrophic...how rude, secondly its a staged shot and what a fucking liberty to suggest I'd b ang up a sleeping lass. fdarkness. Trafalger Sq tomorrow don't forget...Babyshambles in good form at present.. pete x" (Pete Doherty, 06.04.29, Babyshambles.net forum)

Har återupptagit en gammal kärlek - Counting Crows. I förrgår fick jag för mig att ladda hem de två album jag blivit av med och passade på att hämta hem hela diskografin. Eftersom jag inte haft skivorna var det mer än ett år sen jag senast lyssnade på dom (om man bortser från några gånger i London). Och oh, vad fint det var att höra dom igen. Hela kroppen fylldes av kärlek. Om ni inte lyssnat på dom innan så är det dags att börja nu, tycker jag. Sjukt egentligen hur man kan glömma bort ett band sådär, men vad fint det är när man återupptäcker dom sen...

Idag har jag konstigt nog fått ganska mycket gjort, även fast halva dagen gick åt att ha huvudvärk på grund av lufttrycket. Lyckligtvis regnade det i ungefär tio minuter i eftermiddags, det var skönt för det rensade luften lite. Sedan var Christian bäst som ringde till Isse och fick numret till nån på EMI. Jag mailade och nu har vi äntligen en normal människa att få information ifrån till nästa uppgift, det känns bra.

Ikväll har jag och Ida jobbat på puben, och vi förväntade oss ungefär att noll personer skulle dyka upp. Sen kom tre VIP:are och vi fick hänga in ett par jackor. Efter att ha plöjt igenom ett antal samtalsämnen kom Tryggve och sa att om ingen mer kommit klockan elva skulle vi stänga då. Två minuter innan kom det fem personer till. Efter en halvtimme satte dom på Solstollarna på storbildsskärmen, vilken klassiker. Men oh, så tråkigt för dom stackarna som kommit dit. Så klockan tolv stängde vi och alla fick pengarna tillbaka. Kände sig nästan som en liten jultomte för att folk blev förvånade och glada. Tröttheten kom och gick under kvällen, jag skulle egentligen inte ha jobbat fler gånger men det gjorde inte så mycket en sån här kväll, eftersom vi ska till Kalmar och festa imorgon! Det blir fint! :)

Det är lite svårt att plugga en dag som denna när det känns som att det bara blir varmare och varmare ute. Vart tog våren vägen, liksom? Nästan så att man vill ha regn så att man kan bli klar med alla skituppgifter man har kvar i skolan nu. Men bara nästan...
Så ja, nu har jag legat ute i solen ett par timmar och försökt läsa diverse promotorkontrakt och riders. Visst, det är kul och intressant men nu ska jag komponera mina egna till det eminenta bandet Nocturnal Rites. Det är mer lockande att dra till Stegen med Martin och köpa möbler till balkongen.

Igår blev min cykel stulen, trodde jag. Var sur hela dagen och alla tyckte synd om mig. Men så nu när jag var på väg hem upptäckte jag att den cykel jag trodde var Martins såg exakt ut som min. Och visst var det min. Stället var inte nedfällt och eftersom hans cykel inte har något har jag trott att det var hans eftersom den alltid står där. Damnit! Så dom idioterna hade bara flyttat på min cykel... vilket jag iofs är glad för, istället för att dom skulle ha snott den menar jag.

Man börjar bli lite trött på skolan nu. Jag vill kunna trycka på en fast forward knapp och ha allt inlämnat och redovisat. Sen har man bara en tenta kvar och när den är avklarad är det fest en vecka framåt. Vi ska ner till festivalområdet efter att tentan är gjord på söndagen och ställa upp alla tält och fixa värsta campet. Det smids fina planer, ska ni veta...

På fredag är det MM-fest i Kalmar. Kan nog bli trevligt. Ska bli kul att träffa tvåorna igen, vissa av dom i alla fall. Sen nästa torsdag är det fest för alla studenter och dom som jobbar på Rockcity, det blir fint!

Årets VM-låt: "Vi är på gång", i någon slags Bon Jovi anpassad remix. Jovars.

Hur kan man sakna någon som man aldrig träffat så att det nästan gör ont? För ibland saknar jag min morfar så mycket, vid tillfällen jag blir påmind om vem han var och vad han gjorde och hur bra han var. Min morfar måste ha varit världens bästa människa, den finaste av dom alla. Då är det svårt att inte bli ledsen när man aldrig fick chansen att träffa honom, och med vetskapen att man aldrig kommer att träffa honom. Men jag är i alla fall glad över att jag har en så fin bild av min morfar. Den bilden jag har inspirerar mig. Han inspirerar mig genom vad han åstadkom under sin levnadstid. Och idag blev jag påmind hur mycket jag önskar att han levde. Fick ett mail av mamma där hon berättade att hon tittat på TV-huset igår, och att en operasångare som växt upp i Piteå blev intervjuad. Så spelade dom upp en intervju med honom från när han var 5 år gammal, och så var det min morfar som intervjuade honom. Gick in direkt och tittade på programmet på hemsidan, tacka vet jag dagens teknik. Det var fint att höra honom. Önskar bara att jag kunde ha fått lyssna till hans ord i verkligheten också... <3

Helgen har varit lugn, lördagen spenderade i princip alla här i Stålhagen till att plugga. På eftermiddagen kom Ewa som också skulle göra tenta. Vi har inte träffats sedan London, så det var kul. Sedan kom diverse folk hit för att diskutera affärsredovisning. Jag hjälpte till så gott jag kunde, och blev nästan överraskad av att jag faktiskt kom ihåg något från när jag skrev tentan för några veckor sedan.
Gårdagen var relativt lugn. Jag vaknade när Ewa kom tillbaka från tentan, och då vaknade även Martin till liv som inte orkat gå upp för att göra den, haha. Sedan åkte vi och Richard och lämnade av henne vid stationen innan vi drog vidare till Tre Kronor för att köpa pizza. Väl tillbaka i Stålis blev det pizza och öl i solen. Vilken värme! Efter det låg jag och solade i ett par timmar, vilket inte mina ben tyckte om. Men man måste bränna sig lite för att kunna bli brun. När kvällen kom blev det lite mer av den alkoholhaltiga drycken, diverse fotbollsspelande och även denna gång det farliga "giraff-spelet". Jajamän.
Folk försvann efter ett tag och jag undrade vart dom tagit vägen. Så vi gick upp till en förkyld Ida, dit även Boris kom en stund senare. Denna lilla(ingen överdrift) amerikan som hela tiden pratar om droger och annat. Finns ju ingen bättre människa att lura så Ida smög iväg och la vaniljpulver i en påse och tryckte ner den i ett sykit. När vi sedan började ta upp påsen och fejk-kokainet visste nog inte Boris vart han skulle ta vägen. Och minen när först Micki och sen jag drog varsin lina var rätt rolig. Det kittlade dödsskönt i näsan, haha. Sen sa vi att det var vaniljpulver och började äta det, då insåg han att han var lurad och tyckte nog det var lite roligt. Sen gick vi ner till Richard och undrade fortfarande vart alla tagit vägen. Då kom Ake och Mike helt upp i varv och snackade om en eld i skogen. Jag och Richard följde med och mitt ute i ingenstans (vid Hagadal, haha) hade galningarna gjort upp en brasa. Fast det syntes att det hade varit en brasa där innan, så det var nog inte så farligt. Jag började direkt leka med elden, har någon slags fascination för det där. Sedan lekte vi "Jag har aldrig..." på engelska (för att Mike, Dee o Katie var med), intressant. Efter att vi släckt elden och gått tillbaka hem satt jag hos Mike och lyssnade på när han spelade gitarr till diverse singer-songwriter amerikaner samt Tool. Men det var grymt, han kan spela gitarr den killen...

Kom hem vid tre, somnade direkt och sen vaknade jag vid ett idag, skönt. Måste plugga idag känner jag, och skriva min TSOOL-intervju. Jag har i alla fall varit lite duktig och städat. Nu ska jag få bort rödvinsfläckar från min tröja.

Woah, ett jetplan flög precis över Hultsfred. Det är inte varje dag det händer.

Hanzan tog ett så fint vårkort med min kamera, så jag var tvungen att lägga upp det :)

Sommaren har kommit, eller är det fortfarande vår? Man blir lätt förvirrad när termometern visar 23 grader. Men oh, så härligt. Folk är så glada, alla är utomhus och spelar fotboll och dricker saft - då måste det ju vara sommar. Men jag tror jag kallar det vår fram tills att träden har fått sina löv igen :)

Sitter här och funderar på om jag ska plugga eller inte. Alla andra pluggar till tenta imorgon men den har jag redan avklarat så jag borde egentligen bara strunta i att göra något och gå ut i solen. Nästkommande två veckor lär bli relativt hektiska - i alla fall om man jämför med hur det varit tidigare denna terminen. Jag längtar till hösten, då lär det hända grejer igen. Men först och främst längtar jag till festivalen och resten av sommaren.

Känner att jag inte har så mycket att skriva idag, så därför slutar jag här.

Sitter här och dricker kaffe med regnet ösandes ner utanför fönstret. Mysigt. Jag gillar regn, det har jag alltid gjort - det är så uppfriskande på nåt sätt. Men det är inte alltid det är kul, särskilt inte när man kunde vara ute flera dagar i rad förra veckan i det fina vårvädret. Det får gärna bli varmt snart igen, med andra ord.

I torsdags jobbade jag i garderoben på puben. Tidigare under kvällen intervjuade jag och Sara Pascal, ett band som blivit hypat som fan av Rockparty. Dom var rätt snälla, lite flummiga sådär. Sedan satte dom igång och spela. Efter att ha hört två låtar som jag efter några lyssningar tyckte var rätt okej så trodde jag att dom skulle vara bättre live. Det var dom också - men fan vad det sög. Jag försökte verkligen tycka om det, men det gick inte... men kvällen var inte förstörd för det. Jag trivs i garderoben, alla är så snälla när dom kommer och hänger med oss där :) Var grymt trött när jag vaknade på morgonen, men segade ändå iväg till skolan till nio. Tjugo i tio var föreläsningen slut och det kändes jättekul att ha tagit sig dit fär ingenting.

Lördagskvällen började med förfest hos mig och Martin. Mitt rum blir alltid belägrat på förfester, nu var vi inte så många så det var rätt lugnt. Under tidigare fester har vi suttit upp mot 20 pers i mitt rum. Måste ha någon intressant dragningskraft, mitt rum.
Sedan åkte några av oss till Ekeberg och till en infödnings inflyttningsfest. Där blev det genast ganska läskigt då jag stötte på en kille från Helsingborg som umgicks i samma kretsar som mig i högstadiet (och vilka kretsar sen...). Den tiden hade jag verkligen lagt bakom mig så jag blev lite chockad. Hur stor är chansen, liksom?
Efter att tag drog vi vidare hem till Hanzan, där det spelades gitarr, åktes i trappan och sniffades hockeypulver. Det senare var en mycket intressant upplevelse.

Efter en grym baksmälla igår och efter att ha legat i sängen hela dagen masade jag mig över till Richard vid åtta-tiden, där det grillades hejvilt (två grillar, fyra personer - vilken uppslutning) i duggregnet. Efter att några fler hade kommit dit beslutade sig Sara för att göra upp sin egen Valborgseld. Första tanken hos alla var att det nog inte var en så bra idé. Men efter att ha samlat ihop Richard och Mikes gamla reklamblad och annat gick vi ner till fotbollsplanen och satte eld på skiten. Och vilken brasa det blev! När elden började ta slut offrade Ida sina tofflor, som brann riktigt bra. Sedan offrade hon även sina strumpor tillsammans med Robban och Sara. Dessa gav ifrån sig en väldigt udda doft. Fler folk kom och beundrade elden och efter någon halvtimme till bestämde vi oss för att släcka den. Kanske lika bäst, med tanke på att vi eldade sisådär tio meter från skogen.
Åter hos Richard festade vi vidare ett tag. Plastade bland annat in först Robert och sedan Ida på den trasiga stolen, vilken underhållning. Sedan fick jag abstinensbesvär från gårdagens hockeypulversniffande så åsynen av ett stycke O'boy paket gjorde att jag, Jensa o Sara fortsatte där vi slutade igår. Måste säga att hockeypulvret gav bättre effekt, men det var intressant att sniffa choklad också. Sedan kom Richard med idén om vitpeppar och satte burken framför oss, och vi var inte sena på att sniffa även detta. Galet konstig känsla, jag tror min ena näsborre började hallucinera eller nåt. Efter dessa bravader kände jag att det var dags att sova så jag gick hem. En måltid nudlar senare och en runda ut i regnet för att hjälpa diverse fulla människor gick jag till sängs och vaknade upp som en ny människa idag.

Nu ska det pluggas. Wihoo!